Blommig falukorv
Jag har inte haft ihjäl denna blogg, inte ännu iallafall. Jag som enligt statistiken har i genomsnitt hela två läsare om dagen ska inte göra dessa personer besvikna, det vore oklokt.
Just nu befinner jag mig i föräldrahemmet i Leksand. Mest fördriver jag tiden med att plocka blåbär så mina fingrar är konstant blåfärgade.
För att inte bli fattig jobbar jag på ett demensboende och torkar bajs dagarna i ända.
Samtalsämnena i personalrummet är huruvida falukorven är billigare på ica eller konsum, och hur man bäst planterar om pelargoner. Jag flyr ofta personalrummet och sätter mig med pensionärerna istället, och vi tittar fascinerat på fåglarna som sitter i fågelboet utanför fönstret. Ibland slåss dem. Fåglarna alltså, men även pensionärerna blir aggressiva ibland. Höjden av spänning var när en av dem (en fågel alltså, ej pensionär) flög in i fönsterrutan, de gamla blev alldeles till sig och bajsade extra mycket dagen till ära.
Mitt liv är verkligen spännande!
För att uthärda saknaden av den stora staden brukar jag då och då ringa till T eller S, och de uppdaterar mig om regn och hemska carers som tagit min plats. Men jag åker ju tillbaka snart, och jag lovar att när jag väl är på plats kommer jag gnälla här i bloggen om trafikbullret och regnet, och istället önska att jag var tillbaka i min lilla by i leksand.
Nu ska jag och mamma plocka blåbär. Det är också ganska spännande eftersom det finns björnar i skogen.
Just nu befinner jag mig i föräldrahemmet i Leksand. Mest fördriver jag tiden med att plocka blåbär så mina fingrar är konstant blåfärgade.
För att inte bli fattig jobbar jag på ett demensboende och torkar bajs dagarna i ända.
Samtalsämnena i personalrummet är huruvida falukorven är billigare på ica eller konsum, och hur man bäst planterar om pelargoner. Jag flyr ofta personalrummet och sätter mig med pensionärerna istället, och vi tittar fascinerat på fåglarna som sitter i fågelboet utanför fönstret. Ibland slåss dem. Fåglarna alltså, men även pensionärerna blir aggressiva ibland. Höjden av spänning var när en av dem (en fågel alltså, ej pensionär) flög in i fönsterrutan, de gamla blev alldeles till sig och bajsade extra mycket dagen till ära.
Mitt liv är verkligen spännande!
För att uthärda saknaden av den stora staden brukar jag då och då ringa till T eller S, och de uppdaterar mig om regn och hemska carers som tagit min plats. Men jag åker ju tillbaka snart, och jag lovar att när jag väl är på plats kommer jag gnälla här i bloggen om trafikbullret och regnet, och istället önska att jag var tillbaka i min lilla by i leksand.
Nu ska jag och mamma plocka blåbär. Det är också ganska spännande eftersom det finns björnar i skogen.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Din blogg är det bästa jag vet. Aaah. Sjukt bra.
Trackback
