Ej genomfort marathon
Det har varit lite sisadar med strommen har pa hostelet men nu fungerar datorn, det finns en man kan anvanda och alla slass om den.
Det har sprungits marathon i Moshi idag, vi tankte stalla upp men kom fram till att vi formodligen skulle do ganska snabbt pga varmen och den hoga hojden sa det blev inget lopp for varan del, men jag var uppe tidigt imorse och sag dem stanka sig fram i varmen fran ett betryggande avstand i skuggan.
Vi har sjungit mycket den senaste tiden. Vi ovar flitigt med den lokala koren, och nu haller de pa att lara sig en lat fran solleron. De ar valdigt ivriga och de ska ha en fest nasta sondag (kan det vara var avskedsfest mantro?)
Det ar lite roligt nar det galler ovningstiderna. Vi ska borja kl 5, men korledaren kan dyka upp vid halv 6 och sen droppar folk in en efter en. Igar kom korledaren vid 6 men somnade utanfor kyrkan, lutandes mot en stolpe. Ingen vackte honom och det blev darfor ingen ovning.
Sen far vi inte glomma den andra koren vi har hittat, vi kallar den societetskoren eftersom den bestar av europeer och amerikaner som ar har och arbetar pa sjukhus och annat dylikt, och man ovar hemma hos kormedlemmarna som bor i palats. I denna koren sjunger man Elvis och bach, men aven de far sta ut med vara svenska folkvisor.
Sen ska vi nu i veckan borja undervisa en kor pa en boardingschool, vi har lyssnat pa dem och de ar valdigt duktiga sa det blir troligtvis en liten konsert. De har t.o.m en trumma!
Pa morgnarna har jag borjat undervisa pa Mkombozi som ar ett slags community development center, och de har bla en yrkesskola for hiv-positivia kvinnor, sa jag undevisar en klass blivande sommerskor i engelska.
Vi besokte aven forra veckan en org som heter KACA som ar ute och informerar i byarna om HIV/aids, sa det ska vi forsoka klamma in i vart schema. De inriktar sig pa ungdomar och har aven en teatergrupp.
Igar besokte vi en kaffeplantage som var fairtradecertifierad. Vi fick se hur det gar till att framstalla en kopp kaffe, fran att man plockar bonorna till sjalva drickandet som var den basta delen. Det var gott.
Det var lite om vad jag har pysslat med de senaste dagarna.
Det har sprungits marathon i Moshi idag, vi tankte stalla upp men kom fram till att vi formodligen skulle do ganska snabbt pga varmen och den hoga hojden sa det blev inget lopp for varan del, men jag var uppe tidigt imorse och sag dem stanka sig fram i varmen fran ett betryggande avstand i skuggan.
Vi har sjungit mycket den senaste tiden. Vi ovar flitigt med den lokala koren, och nu haller de pa att lara sig en lat fran solleron. De ar valdigt ivriga och de ska ha en fest nasta sondag (kan det vara var avskedsfest mantro?)
Det ar lite roligt nar det galler ovningstiderna. Vi ska borja kl 5, men korledaren kan dyka upp vid halv 6 och sen droppar folk in en efter en. Igar kom korledaren vid 6 men somnade utanfor kyrkan, lutandes mot en stolpe. Ingen vackte honom och det blev darfor ingen ovning.
Sen far vi inte glomma den andra koren vi har hittat, vi kallar den societetskoren eftersom den bestar av europeer och amerikaner som ar har och arbetar pa sjukhus och annat dylikt, och man ovar hemma hos kormedlemmarna som bor i palats. I denna koren sjunger man Elvis och bach, men aven de far sta ut med vara svenska folkvisor.
Sen ska vi nu i veckan borja undervisa en kor pa en boardingschool, vi har lyssnat pa dem och de ar valdigt duktiga sa det blir troligtvis en liten konsert. De har t.o.m en trumma!
Pa morgnarna har jag borjat undervisa pa Mkombozi som ar ett slags community development center, och de har bla en yrkesskola for hiv-positivia kvinnor, sa jag undevisar en klass blivande sommerskor i engelska.
Vi besokte aven forra veckan en org som heter KACA som ar ute och informerar i byarna om HIV/aids, sa det ska vi forsoka klamma in i vart schema. De inriktar sig pa ungdomar och har aven en teatergrupp.
Igar besokte vi en kaffeplantage som var fairtradecertifierad. Vi fick se hur det gar till att framstalla en kopp kaffe, fran att man plockar bonorna till sjalva drickandet som var den basta delen. Det var gott.
Det var lite om vad jag har pysslat med de senaste dagarna.
Moshi
Nu har jag varit i Moshi i en vecka och hittills trivs jag valdigt bra. Moshi ar en liten stad i norra tanzania som ligger alldeles i sluttningen av kilimanjaro, (och nej jag har inte tankt klattra upp!).
Tanken var att jag och Trine skulle ha ett korprojekt pa en skola, men nar vi besokte skolan ifraga visade det sig att de var upptagna med lov och slutexaminationer. Vi fann en annan secondary school dar vi inte far sjunga med barnen, men vi far ha fria lektioner tva ganger i veckan. Vi har tom fatt en egen bank i lararrummet.
For att lindra var korabstinens lyckades vi hitta en kor som ovar 3 ggr i veckan, och vi har redan fatt lara ut en sv folkvisa. De ar valdigt duktiga men laser inte noter sarskilt bra. I sondags fick vi folja med dem nar de sjong pa sjukhuset, vi gick fran avdelning till avdelning och sjong psalmer pa swahili. Det var valdigt fint och uppskattat. Kormedlemmarna ar underbara, de valkomnade oss direkt, och det ar en stereotypisk tanzaniansk kor med gung.
Nagra dager i veckan kommer jag dock vara sysslosos. jag skulle garna arbeta med nagot slags miljoprojekt, och idag besokte jag en intressant NGO som jobbar med vattenfragor och tradplantering, men som aven besoker jordbrukare och undervisar. Tyvarr sa tog de inte emot volontarer, de har haft dem forut men da har de bara kokat kaffe och last tidningar. Jag ska leta vidare.
Tanken var att jag och Trine skulle ha ett korprojekt pa en skola, men nar vi besokte skolan ifraga visade det sig att de var upptagna med lov och slutexaminationer. Vi fann en annan secondary school dar vi inte far sjunga med barnen, men vi far ha fria lektioner tva ganger i veckan. Vi har tom fatt en egen bank i lararrummet.
For att lindra var korabstinens lyckades vi hitta en kor som ovar 3 ggr i veckan, och vi har redan fatt lara ut en sv folkvisa. De ar valdigt duktiga men laser inte noter sarskilt bra. I sondags fick vi folja med dem nar de sjong pa sjukhuset, vi gick fran avdelning till avdelning och sjong psalmer pa swahili. Det var valdigt fint och uppskattat. Kormedlemmarna ar underbara, de valkomnade oss direkt, och det ar en stereotypisk tanzaniansk kor med gung.
Nagra dager i veckan kommer jag dock vara sysslosos. jag skulle garna arbeta med nagot slags miljoprojekt, och idag besokte jag en intressant NGO som jobbar med vattenfragor och tradplantering, men som aven besoker jordbrukare och undervisar. Tyvarr sa tog de inte emot volontarer, de har haft dem forut men da har de bara kokat kaffe och last tidningar. Jag ska leta vidare.
Sauti za busara
Idag ar det sista dagen pa sauti za busarafestivalen och vi har hort otroligt bra musik hittils. Dagarna har hittils varit fyllda med bad och alldeles for mycket sol for vart bleka skinn, och varje morgon stalls vi infor dagens svaraste fraga som lyder "jaha, vilken paradisstrand ska vi valja idag?", men vi later lonely planet guiden (som blivit lite som varan bibel) avgora. Sen aker vi till dagens strand och branner oss innan festivalen drar igang kl 5. Festivalomradet ar ett gammalt fort, och det finns bara en scen, men det ar harligt att se alla olika nationaliteter som trangs framfor scenen, det ar alltifran utsmyckade massaier till oss skandinaver som tar del av musikens universiella sprak. Hojdpunkten var nar Bi Kidude (en gammal dam som havdar att hon ar 113) tog plats pa scenen och sjong akompanjerad av sitt taarab-band, hon tog publiken med storm. Hon var skrynklig som ett russin men hade en valdigt stark rost, kanske inte sa vacker men harligt raspig
Imorgon aker vi vidare mot Moshi med ett stopp i dar es salaam.
Imorgon aker vi vidare mot Moshi med ett stopp i dar es salaam.
Kanelbullebak
Jag ar nu i Nairobi och har lungorna fulla med avgaser. Jag bor hemma hos en kvinna vid namn Monica som bor i utkanten av Kibera, och hon ar en mycket upptagen och engagerad kvinna. Hon har hand om organisationen wayowayo som har danstraning, aerobic, musikstudio och ett bibliotek. Hon har aven en son, och tar hand om fyra andra barn. Utanpa det lagar hon mat och finns till hand for sina hyresgaster som tagit hennes lagenhet i besittning. Igar kvall bakade vi kanelbullar till kl ett pa natten eftersom hennes son fyller ar idag. Jag maste erkanna att det kandes konstigt att ha kanelbulledoft i nasan och samtidigt blicka ut over skjulen i Kibera, men bullarna blev mycket uppskattade men nagot deformerade. Vi hade ju inte den svenska utrustning som kravdes.
Imorgon bar det av till Dar es salaam, vi ska aka en stracka pa 90 mil pa 13 timmar. Det betyder att vagen maste vara nagorlunda bra, eller sa overskrider de fartgranserna nagot. Dagen efter tar vi farjan over till zanzibar for att besoka den mycket efterlangtade musikfestivalen sauti ya busara.
Imorgon bar det av till Dar es salaam, vi ska aka en stracka pa 90 mil pa 13 timmar. Det betyder att vagen maste vara nagorlunda bra, eller sa overskrider de fartgranserna nagot. Dagen efter tar vi farjan over till zanzibar for att besoka den mycket efterlangtade musikfestivalen sauti ya busara.
En annorlunda middagsbjudning
Det ar sista dagen for mig har i denna lilla by vid Naivashasjons strand, och imorgon bar det av till Nairobi for att sedan aka vidare mot zanzibar och sauti ya busara festivalen.
Det har nu gatt tva dagar sen festivalen och krafterna borjar atervanda, sa nu har jag ork att pallra mig till byns enda dator for att dokumentera lite. De sista dagarna innan onsdagen var otroligt intensiva och vi insag att om 500 skolbarn ska trangas pa en strand behovs ju toaletter, mat och vatten, och allmanna toaletter ar inte latt att ordna men vi gravde ett hal och fick lana en provisorisk toalett av en lokal NGO. Vi har alltsa flangt hit och dit och forsokt organisera, samt besokt skolorna och kravt dem pa kreativitet sasom dikter, sanger och teckningar.
Sen kom dagen med stort D. Eleverna i stort sett vallde in pa strandomradet med matatubussar, vissa bussar var 2 h sena men det ar inte sarskilt mycket for att vara i Kenya. Medan vi vantade satte vi upp de superfina teckningarna och dikterna, och barnen sprang runt och tittade pa flamingos. Sen holl vi en liten valkomstceremoni och jag holl ett hogtidligt tal pa swahili, jag tror de forstod budskapet trots mina skrattattacker och daliga swahilikunskaper. Nar alla skolor slutligen kommit stalsatte vi oss med plasthandskar och borjade var gemensamma skrapplockning i byn. De flesta stadade av hjartans lust och nar byn blev nagorlunda ren begav vi oss ater ner mot stranden for att fira. Skolorna framtradde i turordning och de sjong alltifran vackra skogssanger till rap, det var mycket rorande att se hur mycket arbete de lagt ned pa detta. Sen varvades programmet av tal fran lokala politiker, NGO:s, larare och sist men inte mins Julias mycket uppskattade och vagade dansforestallning inkl sma grodorna. Barnen var mycket diciplinerade och lyssnade andaktigt till vikten av att plantera trad, och att vara radd om moder jord.
Sen kom cateringmannen som kokat ris, bonor och kal for 600 pers (endast 2 timmar forsenad) och maten blev en succe. Barnen far i vanliga fall ingen skolmat, och bara att fa komma ut ur byn for dem var valdigt uppskattat. Jag hade mungiporna i hojd med oronen hela dagen och tararna sprutate nar de talade sa val om sina svenska vanner (nu overdriver jag igen, typiskt mig) men jag blev sa RORD. Jag ar sa rord av all hjalp vi fatt av personer som vi lart kanna under tiden har, alla tycker att budskapet vi ville formedla under denna dag var sa viktigt.
Jag maste forresten beratta om en ganska marklig middagsbjudning vi var pa igar. Vi blev hembjudna till byaldsten pa en lyxmiddag som tack, men hans samtalsamnen var lite underliga. Han pratade om sig sjalv hela kvallen. Han berattade om sin plastikoperation (botoxinplantat for att huden inte skulle hanga over ogonen), hans omskarelse och var han har begravt sin forhud, hans fruar och vad han anvande dem till, hur en fruktsam vagina ska se ut, han redogjorde for sin ganska speciella morgonrutin och hur man kan producera soner genom att befrukta kvinnan i dec, och det fungerar enligt honom for han har massor med soner. Hela kvallen kandes som en Monty python sketch, och Julia som ar palsallergiker spenderade kvallen med att sparka och schasa pa en valdigt nargangen katt. Tillslut fick vi nog och flydde faltet och da hade han mage att krava oss pa 1800 ks for att kompensera maten han kopt. Detta oversteg till och med monty pythons niva och da var det lage att dra. Gubben blev upprord och tappade ut sin tallrik i knat. Vi lamnade honom dar med maten i byxorna. God mat var det iallafall!
Det har nu gatt tva dagar sen festivalen och krafterna borjar atervanda, sa nu har jag ork att pallra mig till byns enda dator for att dokumentera lite. De sista dagarna innan onsdagen var otroligt intensiva och vi insag att om 500 skolbarn ska trangas pa en strand behovs ju toaletter, mat och vatten, och allmanna toaletter ar inte latt att ordna men vi gravde ett hal och fick lana en provisorisk toalett av en lokal NGO. Vi har alltsa flangt hit och dit och forsokt organisera, samt besokt skolorna och kravt dem pa kreativitet sasom dikter, sanger och teckningar.
Sen kom dagen med stort D. Eleverna i stort sett vallde in pa strandomradet med matatubussar, vissa bussar var 2 h sena men det ar inte sarskilt mycket for att vara i Kenya. Medan vi vantade satte vi upp de superfina teckningarna och dikterna, och barnen sprang runt och tittade pa flamingos. Sen holl vi en liten valkomstceremoni och jag holl ett hogtidligt tal pa swahili, jag tror de forstod budskapet trots mina skrattattacker och daliga swahilikunskaper. Nar alla skolor slutligen kommit stalsatte vi oss med plasthandskar och borjade var gemensamma skrapplockning i byn. De flesta stadade av hjartans lust och nar byn blev nagorlunda ren begav vi oss ater ner mot stranden for att fira. Skolorna framtradde i turordning och de sjong alltifran vackra skogssanger till rap, det var mycket rorande att se hur mycket arbete de lagt ned pa detta. Sen varvades programmet av tal fran lokala politiker, NGO:s, larare och sist men inte mins Julias mycket uppskattade och vagade dansforestallning inkl sma grodorna. Barnen var mycket diciplinerade och lyssnade andaktigt till vikten av att plantera trad, och att vara radd om moder jord.
Sen kom cateringmannen som kokat ris, bonor och kal for 600 pers (endast 2 timmar forsenad) och maten blev en succe. Barnen far i vanliga fall ingen skolmat, och bara att fa komma ut ur byn for dem var valdigt uppskattat. Jag hade mungiporna i hojd med oronen hela dagen och tararna sprutate nar de talade sa val om sina svenska vanner (nu overdriver jag igen, typiskt mig) men jag blev sa RORD. Jag ar sa rord av all hjalp vi fatt av personer som vi lart kanna under tiden har, alla tycker att budskapet vi ville formedla under denna dag var sa viktigt.
Jag maste forresten beratta om en ganska marklig middagsbjudning vi var pa igar. Vi blev hembjudna till byaldsten pa en lyxmiddag som tack, men hans samtalsamnen var lite underliga. Han pratade om sig sjalv hela kvallen. Han berattade om sin plastikoperation (botoxinplantat for att huden inte skulle hanga over ogonen), hans omskarelse och var han har begravt sin forhud, hans fruar och vad han anvande dem till, hur en fruktsam vagina ska se ut, han redogjorde for sin ganska speciella morgonrutin och hur man kan producera soner genom att befrukta kvinnan i dec, och det fungerar enligt honom for han har massor med soner. Hela kvallen kandes som en Monty python sketch, och Julia som ar palsallergiker spenderade kvallen med att sparka och schasa pa en valdigt nargangen katt. Tillslut fick vi nog och flydde faltet och da hade han mage att krava oss pa 1800 ks for att kompensera maten han kopt. Detta oversteg till och med monty pythons niva och da var det lage att dra. Gubben blev upprord och tappade ut sin tallrik i knat. Vi lamnade honom dar med maten i byxorna. God mat var det iallafall!
