Ingrid Petri

De flesta engelska tanterna jag tar hand om är jättesöta. De bjuder på thé och engelska kakor, och berättar om krigstiden då de fick flytta ut på landet för att undvika bomberna. Men jag har också haft oturen att möta två riktigt otäcka tanter. Usch, jag har fortfarande mardrömmar ska ni veta.
Den första tanten hette mrs S. När agencyn skickade dit mig sa de att de enda du behöver göra är att hacka grönsaker och mata hennes fåglar. Det lät ju inte alltför betungande, tänkte jag. Men agencyn råkade visst glömma att nämna att hon var galen.
Så när jag steg in i Mrs S hus slog en frän doft emot mig. Mrs S hade tydligen en kärlek för lagrade franska ostar, och det förklarar doften. Hon hade ett antal, inte bara i köket utan även i badrummet och städskrubben.
Medans jag var där pratade hon oavbrutet på tyska med sina fåglar. Jag blev allvarligt oroad av hennes egendomliga beteende.  Sen började hon bli våldsam. Hon hävdade att jag var oduglig eftersom jag enligt henne inte kunde manövrera en dammsugare, och hon tyckte att jag luktade illa. Ska hon säga, som har hela huset fullt av ostar.
Så tillslut slängde hon ut mig, inte verbalt utan fysiskt. Hon sparkade helt enkelt ut mig. Hon var en mardröm, jag överväger fortfarande att gå i terapi.

Galna tanten nr 2 hette K. Hon var en uråldrig, ensam och djupt religiös grek. Hela hennes lägenhet var fylld av ikoner i olika storlekar. Redan när jag ringde på dörren skrek hon att jag skulle försvinna så jag hade ingen chans att ge ett gott första intryck. När hon insåg att hon inte hade någon mat i huset släppte hon in mig, så att jag skulle kunna gå och handla. Hon gav mig en lista på de mest udda saker, det var allt ifrån bananer (gröna, inte längre än 1 dm, inte bredare än 2,5 cm)  till tryffelolja. Herregud, hur ska jag hitta allt detta i samma affär, tänkte jag. När jag väl kom tillbaka var jag stolt, jag hade köpt precis allt på listan förutom schweiziska korvar som var slut. Hon packade upp, och sa ingenting och jag antog att hon var nöjd. Men sen hördes ett avgrundsvrål och hon kastade bacon omkring sig och vrålade "VAD ÄR DET HÄR?" och jag sa såklart "bacon?" och hon svimmade nästan av ansträngning (hon var över 90) och hon började sedan skrika om att min bacon jag köpt var för fet, för dyr, ja allt var fel. Sen tog hon upp en av sina ikoner och började mumla för sig själv. Sen började hon skrika att jag var djävulen som invaderat hennes hus och jag bestämde mig för att försvinna illa kvickt.
Nästa dag ringde agencyn och frågade mig om jag visste var K var. Det var en dum fråga eftersom hon alltid var hemma, kärringen kunde ju knappt gå. Några timmar senare ringde de igen och berättade att K var död. Jag var i chock. Tanten hade tydligen klättrat upp för en stege, det är inte det smartaste om man inte ens kan gå. Vad skulle hon på en stege att göra? Må du vila i frid, K.