Kulturkrockar
De första två veckorna i london blev inte riktigt som jag tänkt mig. Jag tänkte att jag från sverige skulle ordna ett temp. boende de första veckorna, innan jag hittat något permanent. Jag tyckte att hostel var lite för dyrt så jag letade på gumtree och fann en roomshare som var någorlunda billig. Jag mailade personen ifråga och hon hette fouad, var i 40års-åldern och jobbade inom fashion. Det lät tryggt och säkert, tänkte jag, hon låter inte som någon galen psykopat.
När jag väl kom fram, vilsen och med två tunga väskor plus gitarr så skulle jag vänta på fouad vid stationen. Jag väntade och väntade. Efter ett tag kom en man fram till mig. "Är du Ingrid?" frågade han, jag tänkte att det kanske var fouads man eller något, men han höll fram handen och presenterade sig som fouad. Jag var i chock. Skulle jag ta mina 60kilos väskor och springa min väg? Fouad var arab, hade muslimska kläder och höll en påse med rått kött i handen.
Jag traskade efter fouad, i mitt chocktillstånd, och han tog mig till en ungkarlslya utan dess like. Det luktade kiss i trappuppgången, det var hår överallt och det fanns råttor.
Fouad var ingen rättrogen muslim och han bad aldrig (inte vad jag märkte iallfall). Och man kan genom att importera schalar från pakistan inte direkt hävda att man jobbar inom fashion.
Fouad var dock mycket intresserad av filosofi. Tyvärr envisades han med att diskutera de stora frågorna nattetid då jag hellre ville sova. Han såg mig som en dum, naiv svensk och han själv var otroligt världsvan. Han var arg på det brittiska samhället och var bitter för jämnan. Han gav mig dock lite rabatt på hyran om jag dammsugade och det var ju generöst av honom.
